förlovade värld
Folk i min bekantskapskrets går och förlovar sig och gifter sig.
Först Ricci och Chrissy – stort bröllop med rosetter, änglar och annat obehagligt, nu är även Daniel och Ramona gifta, sedan förlovade sig Terne och Ante och Johanna och Simon. Det finns väl kanske fler människor som är förlovade och gifta i min omgivning, men det får ju de står för.
Även jag har varit förlovad en gång i tiden. En morgon insåg jag, att jag inte ville bli fotbollsmamma i Trelleborg. Att jag inte ville blanda mina gener med generna av mjukisbyxmannen som för det mesta inte hade/har intelligensen på sin sida. (det sorgliga är, att jag inte på något sätt försöker vara elak här utan endast konstaterar fakta).
Jag tog av förlovningsringen och började leva. Man skulle kunna säga att jag är singel, eller så säger man att jag är mittemellan förlovningarna – mellan den onda som flytt och den fantastiska som är på väg.
Idag är det storebrors tur, att förlova sig alltså. Min storebror är bäst!
Nu slipper du alla melonsticklingar med! Det är tur det, så kan du ägna dig helhjärtat åt mig och mitt nya favoritdjur
haha, ja just det....melonsticklingarna som förvarades bakom gardinerna på sjukhuset, haha de hade jag glömt. Ja nej tack, de slipper jag mer än gärna och så gillar jag använda ett kök som ett kök inte som ett medelklassens växthus.
Ja!ålar!fint fläsk
härligt. haha.är du avis?
puss
Nej,absolut inte! Om du har uppfattat det som det så har du missförstått kontexten.:)
Ack så fint med kärlek, men låt oss aldrig fastna i det där hemska par-träsket igen, Spexet mitt. Vi är alldeles för bra för att kompromissa med vår personlighet, eller gud förbjude, göra en person av två. Hu. (jag syftar på våra tidigare förlovningar, inte på de som nämns i bloggen)
Jag menar det!du är bäst Smulan min!